21 juli 2009

I can't help but wonder...

Hur kommer det sig att man glider ifrån vänner så enkelt, ena stunden så känns det som pålitligt äkta vänskap, för att sedan ena stunden känna sig som om man inte känner sin så kallade "vän".
Jag tycker att det är så jävla sjukt hur enkelt det är att förlora vänner som man har umgåtts med konstant en viss period för att sedan inse att man kanske inte hade så mycket gemensamt trots allt, eller till och med tappa kontakten p.g.a av strunt saker.

Om man tänker efter så är det faktiskt bra ibland att titta tillbaka till gamla stunder med sina vänner för att då blir man mer och mer tacksam över de vänner man har i nuet.

Life is a BIG rollercoaster for sure.. det går upp och ner höger till vänster, och det är helt enkelt en "ride of your life" som man helt enkelt måste gå igenom när man väl sitter i den.

Därför UPPMANAR jag dig nu läsare att verkligen ta vara på din vän/vänner, eftersom det roliga ni nu går igenom kommer va det roliga du kommer att minnas sen när ni väl inte har kontakt längre. Svälj stoltheten och visa att du uppskattar din vän maximalt, för att det kanske är räddningen för en längre värdig vänskap.

Hug's Chris


Inga kommentarer: